Genomförande
När de godkännanden som behövs för din kliniska studie är klara kan det praktiska arbetet med studien börja.
Genomförandet av en klinisk studie ska följa den dokumentation som godkänts av Etikprövningsmyndigheten. Beroende på studiens utformning kan även godkännande från andra myndigheter behövas för studien, se avsnitten om Planering och Ansökan.
Särskilda lagar, regler och riktlinjer gäller för genomförande av kliniska studier med läkemedel respektive medicintekniska produkter.
Studiedeltagarna behöver ge skriftligt samtycke
En klinisk studie får generellt bara utföras om studiedeltagarna har gett sitt skriftliga samtycke till att delta och dessförinnan blivit informerade om syftet med forskningen och vad deltagande innebär. Etikprövningsmyndigheten kan i vissa fall godkänna forskning utan skriftligt samtycke, mer information om detta finns i paragraferna 20-22 i Lagen om etikprövning av forskning på människa
Länk till annan webbplats.. Samtycket ska vara frivilligt, uttryckligt och preciserat till viss forskning.
Studiedeltagarna ska informeras om och samtycka till den forskning som ska genomföras, den personuppgiftsbehandling studien innebär och till att eventuella prover tas och även om de sparas i en biobank. Samtycket ska dokumenteras. Alla studiedeltagare har rätt att när som helst ta tillbaka sitt samtycke med omedelbar verkan och har då även rätt att få prov som redan tagits för studien förstörda eller avidentifierade.
Särskilda regler kring samtycke gäller för minderåriga och beslutsoförmögna. På Etikprövningsmyndighetens webbplats finns mer information kring inhämtande av samtycke samt en stödmall Länk till annan webbplats..
Samla in och hantera studiedata
Data, det vill säga information från studien, ska samlas in i ett format som senare kan analyseras, rapporteras och publiceras på ett säkert sätt. Ett datainsamlingsformulär skapas utifrån godkänd forskningsplan/forskningsprotokoll och bör vara färdigställt i god tid före studiestart. Kontakta din regions IT-avdelning för information om säker datahantering.
Vid multicenterstudier är det extra viktigt att tänka på datainsamlingsformatet och tydligt ange hur data ska genereras genom att noggrant specificera de metoder som ska användas samt definiera enheter, antal decimaler och hur avsaknad data ska registreras för att säkerställa att data blir jämförbara och underlätta analysarbetet. I de flesta fall ska studiedeltagarens identitet inte framgå i datainsamlingsformuläret, utan namn ersätts med en unik studiekod. En lista som kopplar studiedeltagarens identitet till den unika studiekoden upprättas i de fall man behöver kunna knyta data till patientens identitet.
Vad gäller vid förändringar i studieprotokollet efter godkännande?
Om du gör en väsentlig ändring i en ansökan som blivit godkänd av Etikprövningsmyndigheten, och eventuella andra myndigheter, måste du ansöka om att få denna ändring godkänd innan den kan genomföras. Ansökan om ändring ska innefatta en förklaring till vad ändringen gäller samt skälen för förändringen.
Ansöka om väsentlig ändring (läkemedel), Läkemedelsverkets webbplats Länk till annan webbplats.
Väsentlig ändring (Medicinteknik), Läkemedelsverkets webbplats Länk till annan webbplats.
Tänk på detta
- Har samtycke inhämtats på ett korrekt sätt (enligt godkännande från myndighet) från studiedeltagarna?
- Följer studien forskningsprotokollet?
- Hanteras data på ett korrekt sätt?
- Är studien en interventionsstudie med läkemedel eller medicinteknisk produkt? Då gäller särskilda regler för dokumentation, monitorering och rapportering
Särskilda regler för läkemedel och medicinteknik
Det finns särskilda regler att förhålla sig till gällande kliniska studier på läkemedel eller medicintekniska produkter.
Från den 31 januari 2022 tillämpas en EU-gemensam förordning om kliniska läkemedelsprövningar. Läkemedelsverkets webbplats har mer information om förordningen. Länk till annan webbplats.
Upprätta prövningspärmar
I kliniska läkemedelsprövningar ska prövningspärmar upprättas, en för sponsorn och en för prövaren. Prövningspärmarna upprättas i inledningsskedet av läkemedelsprövningen och uppdateras fortlöpande. Prövningspärmarna innehåller relevant dokumentation för att starta en läkemedelsprövning och dokumentation som genereras under prövningens gång. I ICH-GCP finns information om vad som skall finnas i prövningspärmen hos sponsor respektive prövaren innan, under och efter avslutad prövning. Hos EMA finns även en rekommendation för vad studiepärmar bör innehålla. Efter avslut ska läkemedelsprövningen kunna rekonstrueras baserat på dokumentationen i prövningspärmarna. Prövningspärm hos prövare innehåller dokumentation som är viktig på den egna kliniken och sponsorpärmen innehåller den sammantagna dokumentationen för hela läkemedelsprövningen. Notera att information som kan identifiera studiedeltagare inte får finnas i sponsorpärmen.
Rekommendation för vad studiepärmar bör innehålla, EMAs webbplats Länk till annan webbplats.
Mallar för innehållsförteckning till prövarpärm och sponsorpärm
Genomför monitorering
Monitorering genomförs för kvalitetskontroll och är ett krav för kliniska läkemedelsprövningar. Monitoreringen görs av en monitor på uppdrag av sponsorn. En monitor får inte vara involverad i det praktiska genomförandet av läkemedelsprövningen.
Monitorn ska ha vetenskapliga och/eller kliniska kunskaper om:
- regulatoriska krav
- ICH-GCP
- protokollet
- prövningsläkemedlet som testas
- forskningspersonsinformation
- sponsors rutiner
Monitorn ska verifiera att protokollet efterlevs, att lagar och regelverk följs samt att insamlade data är komplett och korrekt registrerade.
Kliniska Studier Sverige har tagit fram mallar som kan vara till hjälp vid planering och genomförande av monitorering, då flera monitorer samverkar inom en och samma studie.
Mallar för samverkansmonitorering
Anmälningar i EU-portalen CTIS (Clinical Trials Information System) för studier prövningar som genomförs enligt EU-förordning EU 536/2014
Sponsorn ska via EU-portalen CTIS bland annat anmäla när läkemedelsprövningen startarts, när rekryteringen startar första studiedeltagaren genomfört första besöket, när rekryteringen avslutats, vid tillfälligt avbrott av prövningen och förtida avslut av prövningen. Anmälningarna ska göras inom 15 dagar.
Information om anmälan i EU-portalen, EUR-Lex webbplats Länk till annan webbplats.
Rapportera incidenter
Prövaren för en klinisk läkemedelsprövning är ansvarig för att fortlöpande registrera och i vissa fall rapportera incidenter (adverse event) eller onormala laboratorieresultat. Hur detta ska genomföras ska tydligt definieras i prövningsprotokollet. Eftersom säkerhetsrapporteringen är viktig för både de som deltar i läkemedelsprövningen och för framtida patienter måste processer för säkerhetsrapportering vara på plats innan läkemedelsprövningen startar.
Sammanställ en årlig säkerhetsrapport
För läkemedelsprövningar som genomförs enligt nationell lagstiftning och EU direktiv 2001/20/EG
En säkerhetsrapport med en sammanfattning av allvarliga incidenter (serious adverse event) sammanställs årligen för kliniska läkemedelsprövningar (Development Safety Update Report, DSUR). I rapporten ingår en bedömning av säkerhet och att risk-/nytta bedömningen inte ändrats under läkemedelsprövningen. Rapporten skickas till Läkemedelsverket och till Etikprövningsmyndigheten.
För läkemedelsprövningar som genomförs enligt EU förordning EU 536/2014
En säkerhetsrapport med en sammanfattning av allvarliga incidenter sammanställs årligen för kliniska läkemedelsprövningar. I rapporten ingår en bedömning av säkerhet och att risk-/nytta bedömningen inte ändrats under läkemedelsprövningen. Rapporten lämnas in via EU-databasen CTIS.
Säkerställ att all data är komplett och korrekt
När datainsamlingen i en klinisk läkemedelsprövning är avslutad så ska sponsorn säkerställa att alla data som registrerats under läkemedelsprövningen är kompletta och korrekta. Vid oklarheter ställs frågor till prövaren. När samtliga inmatade data i prövningsdatabasen är kontrollerade, kompletterade och rättade förklaras databasen ”ren” (clean file). Därefter görs inga ändringar och den statistiska analysen av prövningen kan påbörjas.
Rapportera att studien är avslutad
För läkemedelsprövningar som genomförs enligt nationell lagstiftning och EU direktiv 2001/20/EG
Sponsorn ska inom 90 dagar anmäla till Läkemedelsverket och Etikprövningsmyndigheten** att den kliniska läkemedelsprövningen har avslutats. Inom ett år ska sedan en sammanfattning av resultaten av den kliniska läkemedelsprövningen publiceras i EU-databasen (EudraCT) och en prövningsrapport upprättas.
Information om avslutad prövning, Läkemedelsverkets webbplats Länk till annan webbplats.
För läkemedelsprövningar som genomförs enligt EU förordning EU 536/2014
Sponsorn ska inom 15 dagar via EU-portalen CTIS anmäla att den kliniska prövningen har avslutats i varje deltagande land samt när prövningen avslutats i samtliga deltagande länder. Inom ett år ska en sammanfattning av prövningsresultaten lämnas in via EU-portalen CTIS. Utöver publiceringen ska även en skriftlig sammanfattning av resultaten upprättas samt en sammanfattning för lekmän.
Medicintekniska produkter, EU-förordningen MDR
Från 26 maj 2021 tillämpas EU-förordningen om medicintekniska produkter (EU) 2017/745 (MDR).
Rekommendation att följa god klinisk praxis
En klinisk studie får inte starta innan tillstånd från aktuella myndigheter finns på plats. I avsnittet Ansökan finns mer information om anmälan och ansökan. Prövningens genomförande ska följa den kliniska prövningsplan (CIP) som myndigheterna har godkänt.
Om anmälan och ansökan
Läkemedelsverket rekommenderar att medicintekniska kliniska prövningar utförs enligt ISO 14155:2020 Klinisk prövning av medicintekniska produkter - god klinisk praxis. I standarden finns bland annat vägledning kring rollfördelning och ansvar i en medicinteknisk klinisk prövning, du kan läsa mer om detta i avsnittet Planering.
Genom ett avtal mellan Swedish Standards Institute (SIS) och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har all svensk sjukvårdspersonal kostnadsfri tillgång till standarder på SIS webbplats, till exempel ISO 14155:2020.
Kostnadsfri tillgång till standarder, SIS webbplats Länk till annan webbplats.
Medicintekniska perspektiv på samtycke från forskningspersoner
Inför alla kliniska studier ska forskningspersonerna, om inte undantag godkänts, lämna ett informerat samtycke i enlighet med Etikprövningsmyndighetens vägledning till forskningspersonsinformation och samtycke. När det gäller medicintekniska kliniska prövningar finns ytterligare krav på försökspersonsinformation och samtyckesproceduren specificerade i EU-förordningen om medicintekniska produkter och ISO 14155:2020.
Mall för information till försöksperson
Dessutom ska kompletterande svensk lagstiftning följas när det gäller samtyckesförfarande vid medicinteknisk klinisk prövning som involverar underåriga och personer som inte är beslutskompetenta. Vid medicinteknisk klinisk prövning som involverar barn ska båda vårdnadshavarna lämna sitt informerade samtycke i barnets ställe. Underåriga som fyllt 15 år, och som förstår vad det innebär att delta i prövningen, ska också själva lämna sitt informerade samtycke.
Sammanställ dokumentationen i prövningspärmar
I ISO 14155:2020 finns information om vilken dokumentation som bör upprättas i en medicinteknisk klinisk prövning. En sammanställning av dokumentationen bör finnas både hos prövaren (prövarpärm, site file) och hos sponsor (sponsorpärm, sponsor file). Sammanställningarna bör innehålla alla dokument som krävs för att det ska vara möjligt att utvärdera prövningens genomförande och kvalitet. När en prövning avslutats ska den kunna rekonstrueras baserat på dokumentationen i prövningspärmarna. Prövarpärmen bör innehålla all dokumentation som är viktig för det enskilda prövningsstället och sponsorpärmen bör innehålla den sammantagna dokumentationen för alla deltagande prövningsställen. Information som kan identifiera försökspersoner får inte finnas i sponsorpärmen.
Initieringsbesök
Inför prövningens start bör sponsor och/eller monitor utföra initieringsbesök på alla deltagande prövningsställen eller hålla ett samlat möte med alla ansvariga prövare och personal. Syftet är att gå igenom den kliniska prövningsplanen och alla prövningsrelaterade aktiviteter med ansvariga prövare och annan personal som ska delta i arbetet med prövningen, samt att se till att prövningsstället har all nödvändig utrustning, resurser och dokumentation, inklusive godkännande, för att kunna starta prövningen. Det rekommenderas att sponsor dokumenterar en översikt av mötesinnehållet och en deltagarlista med namn, initialer, signatur och funktion. Monitor bör skriva en rapport från mötet.
Hantering av medicinteknisk produkt i medicinteknisk klinisk prövning
Medicintekniska produkter och eventuella jämförande produkter i en medicinteknisk klinisk prövning ska kunna spåras från att de skickas till prövningsstället och till att de returneras eller destrueras när prövningen avslutas.
Det innebär till exempel att produktens unika identitet, utgångsdatum, datum då prövare mottog produkten samt datum för återlämning ska dokumenteras.
Medicintekniska produkter som utvärderas i en medicinteknisk klinisk prövning ska märkas med uttrycket ”endast för klinisk prövning”.
Sponsor har det övergripande ansvaret för den medicintekniska produkten samt för att utbilda personal i hur produkten används och vilken dokumentation som krävs för spårbarhet. Den ansvarige prövaren ansvarar för att den medicintekniska produkten bara används av behöriga användare och i enlighet med den kliniska prövningsplanen (CIP) och övriga prövningsinstruktioner.
Säkerhetsrapportera produktfel och negativa händelser
I medicintekniska kliniska prövningar på produkter som ännu inte är CE-märkta eller på produkter som inte används enligt avsett ändamål ska särskild säkerhetsrapportering göras under prövningens gång. Detta gäller även för prövningar på redan CE-märkta produkter som används inom avsett ändamål om det inträffar allvarliga negativa händelser som har samband med prövningsspecifika procedurer.
Rapporteringen av negativa händelser och produktfel är betydelsefull både för de personer som deltar i prövningen och för framtida patienter. Processer för rapportering måste vara framtagna innan prövningen startar.
I medicintekniska kliniska prövningar på produkter som ännu inte är CE-märkta eller på produkter som inte används enligt avsett ändamål ansvarar sponsor för att alla allvarliga negativa händelser (serious adverse events) som har ett samband med användning av den medicintekniska produkten, en jämförelseprodukt eller prövningsproceduren rapporteras omedelbart till Läkemedelsverket under prövningens gång. Detta gäller även produktfel (device deficiency) som kunde ha lett till allvarliga negativa händelser om inte passande åtgärder vidtagits eller om förutsättningarna varit mindre gynnsamma.
Säkerhetsrapporteringen summeras vid prövningens slut och ingår som en del i prövningens slutrapport. I avsnittet Publicera Länk till annan webbplats. finns mer information om att skriva en slutrapport.
Sponsor har det övergripande ansvaret för säkerhetsrapportering men prövaren är ansvarig för att fortlöpande registrera och bedöma alla negativa händelser och produktfel på prövningsstället. Prövaren gör en bedömning av allvarlighetsgrad och samband mellan användning av den medicintekniska produkten eller prövningsproceduren och den negativa händelsen och rapporterar detta till sponsor.
Mer information om säkerhetsrapportering och fastställda tidsramar för rapporteringen finns i EU-förordningen om medicintekniska produkter, MDCG 2020-10/1 och ISO14155:2020.
I kliniska prövningar med CE-märkta produkter som används inom ramen för produktens avsedda ändamål gäller sjukvårdens ordinarie rutiner för rapportering av negativa händelser och tillbud. Ett undantag gäller dock för allvarliga negativa händelser som har samband med prövningsspecifika procedurer som även i dessa prövningar ska rapporteras till Läkemedelsverket.
Medicintekniska perspektiv på datainsamling
Det datainsamlingsformulär (CRF) som skapats på papper eller i elektroniskt format under planeringen av prövningen behöver göras klart före prövningens start, mer information finns i avsnittet Planering. De personer som är involverade i datainsamlingen bör ha fått utbildning i hur datainsamlingsformuläret ska användas och inom vilka tidsramar data ska registreras. Ansvarig prövare på en klinik intygar att insamlad data är korrekt, komplett, läsbar och registrerad inom rimligt tidsintervall.
Data som genereras under prövningen kan registreras direkt i datainsamlingsformuläret och utgör då källdata. Källdata kan också genereras via till exempel EKG-utskrifter, laboratorieanalysrapporter eller registreras första gången i patientjournaler eller arbetsblad, och därefter överföras till datainsamlingsformuläret. Det är viktigt att definiera källdata innan start, så att man säkerställer enhetlig datahantering och att all ursprunglig data bevaras.
Kontroll av källdata är en viktig del av den kvalitetsgranskning som monitor gör under en prövning och det görs även vid eventuell inspektion från myndigheter.
All data inklusive källdata måste lagras på ett säkert sätt för att fungera som en tillförlitlig referens för framtiden.
Information om rekommendationer kring datainsamling vid kliniska prövningar med medicintekniska produkter inklusive specifika rekommendationer för elektroniska datainsamlingsformulär finns i ISO 14155:2020.
Monitorering
Monitorering genomförs som en kvalitetskontroll på deltagande prövningsställe. Monitorn kontrollerar att personal som är involverad i prövningen har rätt kvalifikationer och förutsättningar, att den kliniska prövningsplanen (CIP) och applicerbara lagar och regelverk följs, samt att data är korrekt registrerad i försökspersonernas datainsamlingsformulär (CRF). Alla monitoreringsaktiviteter dokumenteras i en skriftlig rapport till sponsor.
Monitorering är ett krav för medicintekniska kliniska prövningar och bör göras före, under och efter prövningen. Sponsor ska upprätta en monitoreringsplan före prövningens start. Omfattning och frekvens av monitoreringen baseras på en utvärdering av prövningens risker, design och komplexitet och beskrivs i monitoreringsplanen. Mer detaljerad information om monitorering finns i ISO 14155:2020.
Monitoreringen görs av en från prövaren oberoende person som utses av sponsor. En monitor får inte vara involverad i det praktiska genomförandet av studien.
I avsnittet Planering Länk till annan webbplats. under stycket om läkemedel finns mer information monitorns kvalifikationer.
Audit och inspektion
Audit innebär att sponsor eller en tredje part utsedd av sponsor gör en granskning för att utvärdera följsamheten till den kliniska prövningsplanen och gällande lagar och regelverk för prövningsutförande, datahantering och rapportering. En audit kan ske hos alla parter som är involverade i en klinisk prövning och utförs oberoende av monitoreringen. Anledningen till att en audit görs varierar och kan ske som en del av sponsors kvalitetsprogram, som kontroll på effektivitet av monitoreringen, i samband med misstanke om misskötsel, eller som en förberedelse inför inspektion från en myndighet.
Inspektion är en granskning som görs av tillsynsmyndigheten för den medicintekniska kliniska prövningen och är en officiell granskning och genomgång av prövningsdokumentation, utrustning, resurser, registreringar och kvalitetsåtgärder på kliniker och hos andra parter som är involverade i prövningen.
Ansvarig prövare har skyldighet att tillgängliggöra prövningsdokumentation på begäran av monitor, auditör eller inspekterande myndighet.
Ändringar i godkänd ansökan eller avbrott i pågående prövning
Om man behöver göra en väsentlig ändring i en pågående medicinteknisk klinisk prövning ska en ansökan om ändring skickas in till Läkemedelsverket som samordnar granskningen av ändringen med Etikprövningsmyndigheten. Ingen separat ändringsansökan behöver skickas till Etikprövningsmyndigheten. Ansökan om ändring till Läkemedelsverket görs via samma elektroniska process som användes vid den ursprungliga ansökan.
Ansökan om ändring, Läkemedelsverkets webbplats Länk till annan webbplats.
Om prövningen av någon anledning behöver avbrytas eller ett enskilt prövningsställe behöver stängas i förtid ska även detta rapporteras in till Läkemedelsverket. Anledningen till avbrottet ska dokumenteras och kan till exempel vara misstanke om oacceptabel risk för försökspersonerna eller att ett prövningsställe avviker allvarligt eller upprepat från prövningsprocesserna. Om prövningen tillfälligt avbryts eller avslutas i förtid på grund av säkerhetsskäl ska Läkemedelsverket meddelas inom 24 timmar. Om avbrottet/avslutet görs av andra skäl ska detta rapporteras inom 15 dagar. I ISO 14155:2020 finns ytterligare beskrivning av de aktiviteter som bör utföras vid avbrott och för tidig stängning av en klinisk prövning.
Att avsluta en prövning och förbereda inför rapportskrivning
När ett deltagande prövningsställe har avslutat de sista prövningsaktiviteterna och registrerat all data i datainsamlingsformuläret gör monitorn ett stängningsbesök. Monitorn säkerställer att all datarapportering och dokumentation är korrekt och komplett, att alla eventuella frågor har besvarats och att överblivet material eller medicintekniska produkter destruerats eller returnerats.
Prövningens sponsor ansvarar för att alla stängningsaktiviteter är utförda, kontrollerar att all data är komplett och korrekt, och gör de sista uppföljningarna om några oklarheter återstår. Därefter kan prövningsdatabasen anses final och komplett, databasen kan stängas och den statistiska analysen påbörjas. I avsnittet Analys finns mer information om detta moment.
Vägledning kring stängningsaktiviteter på deltagande prövningsställen finns i ISO 14155:2020.
Medicintekniska produkter in vitro-diagnostik, EU-förordningen IVDR
Från 26 maj 2022 tillämpas EU-förordningen om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik (EU) 2017/746 (IVDR).
Rekommendation att följa god klinisk praxis
En klinisk prestandastudie får inte starta innan tillstånd från aktuella myndigheter finns på plats. I avsnittet Ansökan finns mer information om anmälan och ansökan. Studiens genomförande ska följa den kliniska prestandastudieplanen som myndigheterna godkänt.
Läkemedelsverket rekommenderar att kliniska prestandastudier av in vitro-diagnostiska produkter utförs enligt ISO 20916:2019 ’god studiepraxis’. I standarden finns vägledning kring rollfördelning och ansvar i en klinisk prestandastudie. Standardens huvudtext samt appendix om hantering av avvikande händelser ska användas för alla prestandastudier, medan andra appendix som till exempel prestandastudieplan, prövarhandbok, rekommenderad studiedokumentation inte är obligatoriska för prestandastudier som endast kräver anmälan, inte ansökan, till Läkemedelsverket.
Genom ett avtal mellan Swedish Standards Institute (SIS) och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har all svensk sjukvårdspersonal kostnadsfri tillgång till många standarder på SIS webbplats.
Kostnadsfri tillgång till standarder, SIS webbplats Länk till annan webbplats.
Medicintekniska perspektiv på samtycke från försökspersonerna
Inför alla kliniska studier ska forskningspersonerna, om inte undantag godkänts, lämna ett informerat samtycke i enlighet med Etikprövningsmyndighetens vägledning till forskningspersonsinformation och samtycke. När det gäller kliniska prestandastudier finns ytterligare krav på försökspersonsinformation och samtyckesproceduren specificerade i EU-förordningen om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik och ISO 20916:2019.
Dessutom ska kompletterande svensk lagstiftning följas när det gäller samtyckesförfarande vid kliniska prestandastudier som involverar underåriga och personer som inte är beslutskompetenta.
Sammanställ dokumentationen i studiepärmar
I ISO 20916:2019 finns information om vilken studiedokumentation som bör upprättas i en klinisk prestandastudie. En sammanställning av dokumentationen bör finnas både hos prövningsstället som utför studien och hos sponsor. Sammanställningarna bör innehålla alla dokument som krävs för att det ska vara möjligt att utvärdera studiens genomförande och kvalitet. När en studie avslutats ska den kunna rekonstrueras baserat på dokumentationen i studiepärmarna. På prövningsstället bör all dokumentation som är viktig för det enskilda prövningsstället finnas och hos sponsor den sammantagna dokumentationen för alla deltagande prövningsställen. Information som kan identifiera försökspersoner får inte finnas hos sponsor.
Initieringsbesök
Inför studiestarten bör sponsor och/eller monitor utföra initieringsbesök på alla deltagande prövningsställen eller hålla ett samlat möte med alla ansvariga prövare och personal. Syftet är att gå igenom den kliniska prestandastudieplanen och alla studierelaterade aktiviteter med ansvariga prövare och annan personal som ska delta i arbetet med studien, samt att se till att prövningsstället har all nödvändig utrustning, resurser, träning och dokumentation, inklusive godkännande, för att kunna starta studien. Det rekommenderas att sponsor dokumenterar en översikt av mötesinnehållet och en deltagarlista med namn, initialer, signatur och funktion. Monitor bör skriva en rapport från mötet.
Hantering av in vitro-diagnostisk produkt i prestandastudie
In vitro-diagnostiska produkter och eventuella jämförande produkter i en klinisk prestandastudie ska kunna spåras från det att de skickas till prövningsstället och till att de returneras eller destrueras när studien avslutas.
Det innebär till exempel att produktens unika identitet, utgångsdatum, datum då prövare mottog produkten samt datum för återlämning ska dokumenteras.
In vitro-diagnostiska produkter som utvärderas i en prestandastudie ska märkas med uttrycket ”endast för klinisk prestandastudie”.
Sponsor har det övergripande ansvaret för produkten samt för att utbilda personal i hur produkten används och vilken dokumentation som krävs för spårbarhet. Den ansvarige prövaren ansvarar för att den in vitro-diagnostiska produkten bara används av behöriga användare och i enlighet med den kliniska prestandastudieplanen och övriga studieinstruktioner.
Säkerhetsrapportera produktfel och negativa händelser
I kliniska prestandastudier ska särskild säkerhetsrapportering göras under studiens gång enligt IVD-lagstiftningen. Detta gäller även för prestandastudier på redan CE-märkta produkter som används inom avsett ändamål om det inträffar allvarliga negativa händelser som har samband med studiespecifika procedurer.
Rapporteringen av negativa händelser och produktfel är betydelsefull både för de personer som deltar i studien och för framtida patienter. Processer för rapportering måste vara framtagna innan studien startar.
Sponsor ansvarar för att alla allvarliga negativa händelser (serious adverse events) som har ett samband med användning av den in vitro-diagnostiska produkten, en jämförelseprodukt eller studieproceduren rapporteras omedelbart till Läkemedelsverket under studiens gång. Detta gäller även produktfel (device deficiency) som kunde ha lett till allvarliga negativa händelser om inte passande åtgärder vidtagits eller om förutsättningarna varit mindre gynnsamma. Säkerhetsrapporteringen summeras vid studiens slut och ingår som en del i studiens slutrapport. I avsnittet Publicera finns information om att skriva en slutrapport.
Sponsor har det övergripande ansvaret för säkerhetsrapportering men prövaren är ansvarig för att fortlöpande registrera och bedöma alla negativa händelser och produktfel på prövningsstället. Prövaren gör en bedömning av allvarlighetsgrad och samband mellan användning av den in vitro-diagnostiska produkten eller studieproceduren och den negativa händelsen och rapporterar detta till sponsor.
Säkerhetsrapportering enligt IVDR, Läkemedelsverkets webbplats Länk till annan webbplats.
Mer information om säkerhetsrapportering och fastställda tidsramar för rapporteringen finns i EU-förordningen om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik och ISO 20916:2019.
I kliniska prestandastudier på CE-märkta produkter som används inom ramen för produktens avsedda ändamål gäller sjukvårdens ordinarie rutiner för rapportering av negativa händelser och tillbud. Ett undantag gäller dock för allvarliga negativa händelser som har samband med studiespecifika procedurer som även i dessa studier ska rapporteras till Läkemedelsverket.
Medicintekniska perspektiv på datainsamling
Det datainsamlingsformulär (CRF) som skapats på papper eller i elektroniskt format under planeringen av studien behöver göras klart före studiestart. Information om det finns under avsnittet Planering. De personer som är involverade i datainsamlingen bör ha fått utbildning i hur datainsamlingsformuläret ska användas och inom vilka tidsramar data ska registreras. Ansvarig prövare på en klinik intygar att insamlad data är korrekt, komplett, läsbar och registrerad inom rimligt tidsintervall.
Data som genereras under studien kan registreras direkt i datainsamlingsformuläret och utgör då källdata. Källdata kan också genereras via till exempel EKG-utskrifter, laboratorieanalysrapporter eller registreras första gången i patientjournaler eller på arbetsblad, och därefter överföras till datainsamlingsformuläret. Det är viktigt att definiera källdata innan studiestart, så att man säkerställer enhetlig datahantering och att alla ursprungliga data bevaras.
Kontroll av källdata är en viktig del av den kvalitetsgranskning som monitorn gör under en studie och det görs även vid eventuell inspektion från myndigheter.
All studiedata inklusive källdata måste lagras på ett säkert sätt för att fungera som en tillförlitlig referens för framtiden.
Information om rekommendationer kring datainsamling vid kliniska prestandastudier inklusive specifika rekommendationer för elektroniska datainsamlingsformulär finns i ISO 20916:2019.
Monitorering
Monitorering genomförs som en kvalitetskontroll på deltagande prövningsställe. Monitorn kontrollerar att personal som är involverad i studien har rätt kvalifikationer och förutsättningar, att den kliniska prestandastudieplanen och applicerbara lagar och regelverk följs, samt att data är korrekt insamlad och registrerad. Alla monitoreringsaktiviteter dokumenteras i en skriftlig rapport till sponsor.
Monitorering är ett krav för kliniska prestandastudier och bör göras före, under och efter studien. Sponsor ska upprätta en monitoreringsplan före studiestart. Omfattning och frekvens av monitoreringen baseras på en utvärdering av studiens risker, design och komplexitet och beskrivs i monitoreringsplanen. Mer detaljerad information om monitorering finns i ISO 20916:2019.
Monitoreringen görs av en från prövaren oberoende person som utses av sponsorn. En monitor får inte vara involverad i det praktiska genomförandet av studien.
Under rubriken Läkemedel finns mer information om monitorns kvalifikationer.
Audit och inspektion
Audit innebär att sponsor eller en tredje part utsedd av sponsor gör en granskning för att utvärdera följsamheten till den kliniska prestandastudieplanen och gällande lagar och regelverk för studieutförande, datahantering och rapportering. En audit kan ske hos alla parter som är involverade i en studie och utförs oberoende av monitoreringen. Anledningen till att en audit görs varierar och kan ske som en del av sponsors kvalitetsprogram, som kontroll på effektivitet av monitoreringen, i samband med misstanke om misskötsel, eller som en förberedelse inför inspektion från en myndighet. Mer information om audits finns i ISO 20916:2019.
Inspektion är en granskning som görs av tillsynsmyndigheten för den kliniska prestandastudien och är en officiell granskning och genomgång av studiedokumentation, utrustning, resurser, registreringar och kvalitetsåtgärder på kliniker och hos andra parter som är involverade i studien.
Ansvarig prövare har skyldighet att tillgängliggöra studiedokumentation på begäran av monitor, auditör eller inspekterande myndighet.
Ändringar i godkänd ansökan eller avbrott i pågående studie
Om man behöver göra en väsentlig ändring i en pågående klinisk prestandastudie ska en ansökan om ändring skickas in till Läkemedelsverket som samordnar granskningen av ändringen med Etikprövningsmyndigheten. Ansökan om ändring till Läkemedelsverket görs via samma elektroniska process som användes vid den ursprungliga ansökan.
Ansökan om ändring, Läkemedelverkets webbplats Länk till annan webbplats.
Om studien av någon anledning behöver avbrytas eller ett enskilt prövningsställe behöver stängas i förtid ska även detta rapporteras in till Läkemedelsverket. Anledningen till studieavbrottet ska dokumenteras och kan till exempel vara misstanke om oacceptabel risk för studiedeltagarna eller att ett prövningsställe avviker allvarligt eller upprepat från studieprocesserna. Om studien tillfälligt avbryts eller avslutas i förtid på grund av säkerhetsskäl ska Läkemedelsverket meddelas inom 24 timmar. Om avbrottet/avslutet görs av andra skäl ska detta rapporteras inom 15 dagar. I ISO 20916:2019 finns ytterligare beskrivning av de aktiviteter som bör utföras vid avbrott och för tidig stängning av en studie.
Att avsluta en studie och förbereda inför rapportskrivning
När ett deltagande prövningsställe har avslutat de sista studieaktiviteterna och registrerat all data gör monitorn ett stängningsbesök. Monitorn säkerställer att all datarapportering och dokumentation är korrekt och komplett, att alla eventuella frågor har besvarats och att överblivet material eller in vitro-diagnostiska produkter destruerats eller returnerats.
Studiens sponsor ansvarar för att alla stängningsaktiviteter är utförda, kontrollerar att all studiedata är komplett och korrekt, och gör de sista uppföljningarna om några oklarheter återstår. Därefter kan studiedatabasen anses final och komplett, databasen kan stängas och den statistiska analysen påbörjas. I avsnittet Analys går det att läsa mer om detta.
Vägledning kring stängningsaktiviteter på deltagande prövningsställen finns i ISO 20916:2019.
Länkar och relaterad information
Länkar
Inhämtande av samtycke och stödmall, Etikprövningsmyndigheten webbplats Länk till annan webbplats.
Ändringsansökan, Etikprövningsmyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.
Länkar - läkemedel
Anmälan i EU-portalen, EUR-Lex webbplats Länk till annan webbplats.
Årlig säkerhetsrapportering, Läkemedelsverkets webbplats Länk till annan webbplats.
Mallar för innehållsförteckning till prövarpärm och sponsorpärm
Mallar för planering och genomförande av monitorering
Länkar - medicinteknik
Standarder, SIS webbplats Länk till annan webbplats.
Etikprövningsmyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.
Klinisk prövning av medicinteknisk produkt, Läkemedelsverkets webbplats Länk till annan webbplats.
EU-förordningen om medicintekniska produkter, EUR-Lex webbplats Länk till annan webbplats.
Länkar - IVD-produkter
Standarder, SIS webbplats Länk till annan webbplats.
Etikprövningsmyndighetens webbplats Länk till annan webbplats.
Prestandastudie för IVD-produkter, Länk till annan webbplats. Läkemedelsverkets webbplats
Relaterad information om ATMP (avancerade terapiläkemedel)
Läkemedel för avancerad terapi (ATMP) är humanläkemedel som är baserade på gener, vävnader eller mänskliga celler. De erbjuder banbrytande nya möjligheter till behandling av sjukdomar och skador.
Guide/mallar och regulatorisk guide, ATMP-projektets webbplats Länk till annan webbplats.
Klassificeringar, regulatorisk information med mera, EMA:s webbplats Länk till annan webbplats.
Om produktområdet biologiska läkemedel, Läkemedelsverkets webbplats Länk till annan webbplats.
Senast publicerad: