Analys
För att få korrekt analyserade data och kunna publicera resultaten är det bra att konsultera en statistiker redan under planeringsfasen. Tidiga förberedelser är avgörande för att ta fram en lämplig studiedesign, beräkna ett tillräckligt antal studiedeltagare och välja utfallsmått som kan besvara forskningsfrågan.
- Planera analys och datahantering tidigt
- Låt forskningsfråga, studiedesign och analys hänga ihop
- Studier med konfirmerande syfte
- Studier med explorativt syfte
- Kontrollera studiedata före analys
- Analysera studiedata
- Särskilda krav för medicintekniska produkter
- Analysera data från en klinisk prövning av en medicinteknisk produkt
- Analysera data från en prestandastudie av en medicinteknisk produkt för in vitro-diagnostik
- Relaterad information om läkemedel för avancerad terapi (ATMP)
Planera analys och datahantering tidigt
Analys och datahantering behöver planeras innan en klinisk studie startar.
Planeringen kan vara kortfattad och ingå i forskningsplanen eller utgöra ett separat dokument, exempelvis en statistisk analysplan, Statistical Analysis Plan (SAP), med mer detaljerat innehåll.
Ju mer konfirmerande syftet med studien är, desto mer detaljerad bör planeringen vara. Explorativa studier kan beskrivas mer översiktligt.
Låt forskningsfråga, studiedesign och analys hänga ihop
För att studien ska kunna besvara forskningsfrågan behöver följande delar hänga ihop och kunna läsas som en helhet i forskningsplanen, protokollet eller analysplanen:
- forskningsfråga eller hypotes
- utfallsmått
- studieupplägg
- analysmetoder
Det ska framgå att det som mäts kan användas för att besvara den aktuella forskningsfrågan.
Vid behov bör följande analyser beskrivas i förväg:
- interimanalyser
- justeringar för confounders
- subgruppsanalyser
Detaljnivån ska anpassas efter studiens syfte.
Studier med konfirmerande syfte
En studie med konfirmerande syfte utgår från en hypotes som formuleras innan studien startar. Efter studiens slut ska hypotesen kunna prövas med hjälp av insamlade data och de metoder som har beskrivits i forskningsplanen, protokollet eller analysplanen.
Det är särskilt viktigt att:
- det primära utfallsmåttet definieras tydligt
- stickprovsstorleken beräknas utifrån det primära utfallsmåttet
- samma metod som används för beräkningen av stickprovsstorleken används vid hypotesprövningen
För att minska risken för systematiska fel bör studien, när det är möjligt:
- ha en kontrollgrupp som får placebo eller undersöks med en etablerad referensmetod, så kallad gold standard
- använda randomisering
- vara dubbelblind
Dubbelblindning innebär att varken studiedeltagare eller forskare vet vilken behandling som har givits.
Studier med explorativt syfte
Explorativa studier syftar till att skapa ny kunskap när tidigare evidens saknas. I dessa studier behövs ingen hypotesprövning.
Det innebär ofta att:
- stickprovsstorleken normalt inte behöver beräknas
- ett primärt utfallsmått inte behöver definieras
- kontrollgrupp, blindning och randomisering ofta saknas.
Resultaten redovisas främst med deskriptiva mått, ibland kompletterade med konfidensintervall och statistiska tester.
Målet är att generera hypoteser för framtida studier med konfirmerande syfte.
En studie med konfirmerande syfte kan även innehålla en explorativ del.
Kontrollera studiedata före analys
När studiens praktiska genomförande är avslutat och alla data har samlats i en databas eller datafil behöver uppgifterna kontrolleras före analysen.
Kontrollera att:
- data är kompletta
- eventuella fel eller oklarheter identifieras och hanteras.
Alla rättningar ska dokumenteras och sparas.
Hantera rättningar i blindade studier
Om studien är blindad ska rättningar göras utan att blindningen bryts. Det minskar risken för att data korrigeras eller tas bort på felaktiga grunder.
Om analysplanen behöver ändras bör det göras innan blindningen bryts. Skälen till ändringen ska dokumenteras och redovisas tydligt när studiens resultat rapporteras och publiceras.
Ändringar i analysplanen kan i vissa fall betraktas som en väsentlig ändring som kräver godkännande från Etikprövningsmyndigheten.
Om studien inte är blindad kan en oberoende part genomföra rättningar och kontroller av data.
Stäng eller lås studiedata
När datakontroller och rättningar är slutförda ska studiedata stängas eller låsas. Det innebär att inga ytterligare ändringar får göras i rådata.
Datastängning är särskilt viktig i konfirmerande studier, men kan även tillämpas i explorativa studier.
Om en databas med låsningsfunktion saknas är det viktigt att säkerställa att en exakt kopia av rådatafilen bevaras i oförändrat skick.
Arkivera studiedata
Rådatafilen eller databasen bör arkiveras för eventuell framtida granskning och kontroll.
Analysera studiedata
Innan studiens forskningsfrågor analyseras kan data behöva bearbetas.
Det kan exempelvis innebära att:
- variabler konstrueras utifrån insamlade data, exempelvis när vikt och längd används för att beräkna BMI
- saknade värden ersätts genom imputering.
Om imputeringsmetoder används bör de vara beskrivna i förväg i forskningsplanen, protokollet eller analysplanen.
De statistiska metoder som används ska utgå från forskningsfrågan och studieupplägget så som de har beskrivits i forskningsplanen, protokollet eller analysplanen.
Om studien har en primär forskningsfråga ska analysen av den primära variabeln tydligt skiljas från analyserna av övriga variabler. Detsamma gäller när studiens resultat presenteras.
Nedan följer några vanliga aspekter att ta hänsyn till i analysfasen.
Multipla jämförelser
Om flera behandlingar eller interventioner analyseras mot samma utfallsmått bör problemet med multipla jämförelser beaktas. Det kan innebära att signifikansnivån behöver justeras.
Confounders
I studier utan randomisering är det viktigt att identifiera och i förväg definiera eventuella confounders som huvudanalyserna ska justeras för.
En confounder är en variabel som påverkar det primära utfallsmåttet och behandlingsgrupperna i studien.
Confounders kan identifieras på olika sätt, exempelvis med Directed Acyclic Graphs (DAG).
I randomiserade studier behövs normalt inga justeringar för confounders i efterhand.
Subgruppsanalyser och interaktioner
Om ett utfallsmått samvarierar eller interagerar med en annan variabel än studiebehandlingen kan det vara relevant att redovisa interaktionen.
Interaktionsvariabeln kan exempelvis vara:
- en variabel som delar in studiedeltagarna i subgrupper, såsom kön eller åldersgrupp
- en kontinuerlig variabel, såsom ålder eller vikt
De variabler och metoder som ska användas för interaktionsanalyser bör så långt som möjligt anges i analysplanen.
Subgruppsanalyser kan även vara explorativa, exempelvis om analysen visar tidigare okända interaktioner.
Interimanalyser
Interimanalyser genomförs medan studien pågår. Syftet är att ge underlag för beslut om studien ska fortsätta eller avslutas i förtid.
Eftersom interimanalyser påverkar studiens stickprovsstorlek är det viktigt att de planeras noggrant och beskrivs redan i forskningsplanen eller protokollet.
Interimanalyser genomförs oftast av studiens Data Safety and Monitoring Board (DSMB), som är en oberoende granskningsgrupp.
Om blindningen bryts ska informationen stanna inom den oberoende gruppen. Övrig studiepersonal ska förbli blind för resultaten.
Oplanerade interimanalyser bör undvikas eftersom de kan minska tilltron till studiens slutsatser.
Bra att tänka på under analysen
När du analyserar studiens resultat behöver du bedöma om forskningsfrågan har besvarats och hur resultaten ska tolkas.
- Har data analyserats enligt analysplanen?
- Har den ursprungliga forskningsfrågan besvarats?
- Hur tillförlitliga är resultaten och vilka begränsningar behöver beaktas?
- Vilka slutsatser kan dras och vilken betydelse kan resultaten få?
- Har resultaten väckt nya forskningsfrågor?
Särskilda krav för medicintekniska produkter
Särskilda krav gäller för analys av data från kliniska prövningar av medicintekniska produkter och prestandastudier av medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik.
Kontakta din regionala nod inom Kliniska Studier Sverige om du behöver stöd under analysen av studien.
Medicintekniska produkter (MDR)
Analysera data från en klinisk prövning av en medicinteknisk produkt
Kliniska prövningar av medicintekniska produkter regleras av EU-förordningen om medicintekniska produkter, förordning (EU) 2017/745 (MDR), som började tillämpas den 26 maj 2021.
Principer för datahantering och statistisk analys
ISO 14155:2026 gäller för kliniska prövningar av medicintekniska produkter. Standarden ställer bland annat krav på att centrala statistiska överväganden för prövningen beskrivs i prövningsplanen, Clinical Investigation Plan (CIP), enligt bilaga A till standarden.
Den statistiska planeringen ska utgå från riskhanteringsprocessen och den kliniska utvärderingen. Tillsammans bidrar dessa processer till att fastställa vilka kliniska data som behövs för att visa den medicintekniska produktens säkerhet och prestanda.
Mer information om riskhantering och klinisk utvärdering finns i avsnittet Idé.
ISO 14155:2026, SIS webbplats Länk till annan webbplats.
Bedöm ändringar av den statistiska planen
Varje avvikelse från prövningsplanen som påverkar prövningens statistiska aspekter ska bedömas för att avgöra om den utgör en väsentlig ändring.
En väsentlig ändring måste godkännas av både Etikprövningsmyndigheten och Läkemedelsverket innan den genomförs.
Planera jämförelsen
Bekräftande kliniska prövningar som undersöker medicintekniska produkters säkerhet och prestanda utformas ofta för att jämföra prövningsprodukten med en etablerad metod eller behandling. Syftet kan vara att visa att produkten fungerar minst lika bra som, eller bättre än, den nuvarande standarden.
Bekräftande prövningar bör helst vara randomiserade och blindade för att minska risken för systematiska fel. Dessa metoder kan dock vara svåra att använda i kliniska prövningar av medicintekniska produkter. Det kan exempelvis innebära att:
- det inte är möjligt att utveckla en identisk placebo- eller jämförelseprodukt
- det av etiska eller praktiska skäl är olämpligt att använda en prospektiv kontrollgrupp.
Vilken metod som är lämplig beror också på om den medicintekniska produkten har ett terapeutiskt eller diagnostiskt ändamål.
Medicintekniska produkter med terapeutiskt ändamål
Kontrollgrupp
När det är möjligt bör en prospektiv kontrollgrupp som får standardbehandling användas.
Om en prospektiv kontrollgrupp inte kan användas kan en historisk kontroll övervägas. Det innebär att resultaten för tidigare behandlade eller obehandlade populationer jämförs med resultaten för deltagarna i den kliniska prövningen.
Randomisering och blindning
Om en historisk kontroll används är det inte möjligt att randomisera eller blinda prövningen. Även med en prospektiv kontrollgrupp kan det vara svårt att blinda studiedeltagare och prövare om det inte går att ta fram en placeboprodukt.
I sådana fall kan en oberoende bedömare utvärdera utfallen på ett blindat sätt, utan kännedom om vilken behandling respektive studiedeltagare har fått.
Medicintekniska produkter med diagnostiskt ändamål
Jämförelsemetod
I diagnostiska prövningar finns det ofta en etablerad metod för att ställa diagnosen. Metodens kända diagnostiska prestanda, exempelvis sensitivitet och specificitet, kan användas som jämförelse vid utvärderingen av prövningsprodukten.
Randomisering och blindning
I vissa diagnostiska prövningar kan studiedeltagarna vara sina egna kontroller genom att undersökas med både den etablerade diagnostiska metoden och prövningsprodukten.
För att skydda studiedeltagarna ställs den inledande diagnosen med den etablerade metoden. En oberoende läkare kan därefter granska resultaten från den etablerade metoden och prövningsprodukten på ett blindat och randomiserat sätt för att bedöma överensstämmelsen mellan metoderna.
Rådgör med en statistiker
Precis som i alla kliniska prövningar bör studiedesign, datahantering och statistisk analys granskas i samråd med en statistiker.
Kliniska Studier Sveriges regionala noder erbjuder statistiskt stöd i olika delar av forskningsprocessen. Kontakta din regionala nod för att ta reda på vilket stöd som finns för din kliniska prövning.
ICH E9, Statistical Principles for Clinical Trials, togs i första hand fram för kliniska läkemedelsprövningar. De statistiska principerna kan dock även tillämpas på kliniska prövningar av medicintekniska produkter.
Medicintekniska produkter in vitro-diagnostik (IVDR)
Analysera data från en prestandastudie av en medicinteknisk produkt för in vitro-diagnostik
Prestandastudier av medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik regleras av EU-förordningen om medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik, förordning (EU) 2017/746 (IVDR), som började tillämpas den 26 maj 2022.
Principer för datahantering och analys
ISO 20916:2024 om god studiepraxis gäller för kliniska prestandastudier av medicintekniska produkter för in vitro-diagnostik.
Standarden innebär bland annat att relevanta statistiska överväganden för studien ska beskrivas i den kliniska prestandastudieplanen, Clinical Performance Study Plan (CPSP).
Prestandastudier genomförs för att utvärdera en IVD-produkts analytiska eller kliniska prestanda:
- Analytisk prestanda är produktens förmåga att korrekt detektera eller mäta en viss analyt.
- Klinisk prestanda är produktens förmåga att ge resultat som överensstämmer med ett visst kliniskt tillstånd eller en fysiologisk eller patologisk process eller ett fysiologiskt eller patologiskt tillstånd i målpopulationen och för den avsedda användaren.
ISO 20916:2024, SIS webbplats Länk till annan webbplats.
Utvärdera klinisk prestanda
För att utvärdera en IVD-produkts kliniska prestanda kan den medicinska information som erhålls med produkten jämföras med medicinsk information som har tagits fram med andra diagnostiska metoder.
Mer information om jämförelser i diagnostiska prövningar finns i avsnittet Medicintekniska produkter med diagnostiskt ändamål.
Rådgör med en statistiker
Precis som i alla kliniska studier bör studiedesign, datahantering och statistisk analys diskuteras med en statistiker vid behov.
Kliniska Studier Sveriges regionala noder erbjuder statistiskt stöd i olika delar av forskningsprocessen. Kontakta din regionala nod för att ta reda på vilket stöd som finns för din prestandastudie.
Relaterad information om läkemedel för avancerad terapi (ATMP)
Läkemedel för avancerad terapi (ATMP)
Läkemedel för avancerad terapi (Advanced Therapy Medicinal Products, ATMP) är biologiska läkemedel som baseras på gener, celler eller vävnader. ATMP omfattas av gemensamma EU-regelverk och kompletterande svensk lagstiftning. I länkarna nedan hittar du introducerande information, regulatorisk vägledning, mallar och utbildning.
Kontakta din regionala nod inom Kliniska Studier Sverige för att ta reda på vilket forskningsstöd som finns för din studie.
- Kontakta din regionala nod inom Kliniska Studier Sverige
- Läkemedel för avancerad terapi, Läkemedelsverkets webbplats Länk till annan webbplats.
- Guider, mallar och regulatoriskt stöd, ATMP-projektets webbplats Länk till annan webbplats.
- Klassificering och regulatorisk information om ATMP, EMAs webbplats Länk till annan webbplats.
- E-kurs: Introduktion till avancerade terapier, Läkemedelsakademins webbplats Länk till annan webbplats.
Senast publicerad: