Ordförklaringar:

Code of conduct för mindre administration och ökad inklusion i läkemedelsprövningar

Universitetssjukhusens nätverk NASTRO och branschorganisationerna LIF och ASCRO har gemensamt tagit fram en code of conduct/vägledning. Dokumentet definierar och beskriver vad parterna identifierar som viktiga framgångsfaktorer i samarbetet inom läkemedelsprövningar.

Bild på de tre kvinnor som förekommer i artikeln

Nätverket för universitetssjukhusens prövningsenheter inom onkologi/hematologi, NASTRO, verkar för att på nationell nivå driva frågor i syfte att förbättra och underlätta arbetet med kliniska prövningar. Tillsammans med branschorganisationerna ASCRO och Lif har de tagit fram en vägledning för det branschöverskridande samarbetet inom läkemedelsprövningar.

– Vi vill ju alla samma sak, att fler läkemedelsprövningar ska kunna genomföras i Sverige och att fler patienter ska kunna inkluderas i våra studier, menar Johanna Vernersson, chef för Cancerstudieenheten på Karolinska och verksam i NASTRO.
– För att uppnå det behöver vi lägga vår tid på rätt saker, enkelt uttryckt - mindre administration och mer inklusion.

Tydlighet och minskad administration

Vägledningen/Code of conduct beskriver rutiner och arbetsformer som ger tydlig kommunikation mellan sponsor och prövningsenheter och minskad administration för bägge parter. Bland annat hänvisar dokumentet till Kliniska Studier Sveriges tjänst Feasibility Sweden för administration av landsförfrågningar för läkemedelsprövningar.

Christina Kawati Stenberg är avdelningschef på Kliniska Forsknings- och Utvecklingsenheten på Akademiska sjukhuset och har varit en av de drivande i Nastros arbete med vägledningen.

– I vägledningen beskriver vi effektiva arbetssätt vid både uppstart och genomförande av studier som tar bort onödig belastning på prövningsenheternas personal och ger oss mer tid att bedriva studier.
– Vägledningen ger också överenskommelse om transparens gällande tidsplaner, både utifrån klinikernas resursplanering, och utifrån eventuella förseningar av studier hos företagen.

Gemensamt åtagande

Vägledningen är väl förankrad och signerad av tema/verksamhetschefer på universitetssjukhusen och VD för LIF respektive ASCRO.

– Alla parter har åtagit sig att arbeta med detta som code of conduct, säger Johanna Vernersson. Det är ett gediget arbete bakom där vi har stött och blött tills vi har kommit överens. Det känns fantastiskt bra att vi har kommit i mål.

Initiativ från prövningsenheter inom onkologi

Arbetet med vägledningen startade under 2022 på initiativ från Nastro som då startade dialogen med Lif och ASCRO.

– Samarbetet i Nastro är väldigt givande, berättar Annika Baan, enhetschef på Klinisk prövningsenhet onkologi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset. I arbetet med vägledningen har vi varit tre representanter från nätverket, hemmahörande på olika universitetssjukhus, som tagit initiativ och varit drivande.
– De onkologiska/hematologiska prövningsenheterna genomför en stor del av Sveriges läkemedelsprövningar och det är därför naturligt att vi går i bräschen för de här arbetsformerna, fortsätter Annika Baan. Vi är glada att kunna dela med oss av vägledningen och vi har förhoppning om att den kommer till nytta brett.

Senast publicerad: